Jag är en frilansare med eget företag sedan 2005. Jag bor i Umeå och skriver om det mesta där jag befinner mig. Oftast i Västerbotten, men ibland på resa i andra områden. Bilderna till mina texter tar jag vanligen själv.

Jobbet är onekligen omväxlande. Ena dagen försöker jag med kameran fånga ljuset genom skira blomblad, för att nästa fånga en förrymd hund i ett stall. I ett tomt garage behöver en drogad och vacklade häst mitt stöd när veterinären springer efter utrustning. Veckan därpå får jag lära mer om interkulturell pedagogik, matematisk modellering, spelbaserat lärande, eller hur man inom folktron använde daggmaskar som graviditetstest. Allvarliga samtal om sorg och död följs av förundran över de fåglar som besöker den egna tomten. Eller glädjen över ett älskat husdjur, eller över ett annorlunda jobb.

Nog förstår jag det senare, jag är själv ofta överraskad över att arbete kan vara så roligt! Frilansandet ger en vardag som är fylld av trevliga möten, fantastiska människor, och en möjlighet att få vara nyfiken på det mesta och ständigt lära nytt om de mest oväntade områden.

Jag är från början socionom, och har arbetat som kurator inom sjukvården. Under några år ägnade jag mig sedan åt folkbildningsarbete som studiekonsulent och distriktsstudieledare. Dessutom har jag läst en hel del etnologi. Den etnologiska kunskapen gjorde att jag fick i uppdrag att översätta vetenskapliga texter från engelska till svenska för tidskriften Kulturella Perspektiv – svensk etnologisk tidskrift.

Under 80-talet började jag jobba extra som korrekturläsare på Västerbottens-Kuriren, och upptäckte hur bra jag trivdes i tidningsvärlden. När korrekturet lades ner på 90-talet övergick jag till arbete på VK:s radiotidning, och så småningom också som uppläsare av lokala nyheter på RixFM. Extrajobb blandades med vikariat, jag fick tillfälle att skriva och hoppade under en period in som redaktör för Lilla VK, en åttasidig helgbilaga för barn. Ibland fanns ingen fotograf ledig, och jag fick lära mig ta bilderna själv. Vid det laget var jag fast, jag ville fortsätta jobba på det här viset. Bortskämd blev jag dessutom under tiden som barnredaktör, då jag i stort sett kunde styra vad jag ville skriva om. Och på den vägen är det, idag kommer jag ofta själv med förslagen om vad jag vill skriva om. Men gläds också över att få uppdrag från olika håll.

Vägen till frilansandet har med andra ord varit krokig, men erfarenheterna jag samlat är nu till stor nytta, liksom alla de kontakter jag fått inom vitt skilda områden. Och idag har jag världens roligaste jobb!

På Linkedin finns mer om mina olika arbeten och erfarenheter.